Det finns många som håller på med quilting och åstadkommer riktiga konstverk, men jag har kommit till den slutsatsen att det enklaste vinner i längden. Kanske beror det på att jag bara försöker mig på det som är enkelt och lätt.
Det här lapptäcket gjorde jag till Eva och Rolf för många, många år sedan, jag gillar det.
Så här ser täcket ut som Kajsa fick när hon föddes (för 20 år sedan).
Jag har prövat på andra mönster också som det här jag sydde till Linda. Jag stickade en tröja också men vill minnas att den var för liten till henne, men hon hade användning av den till sina dockor. Nallen är inköpt i USA och blev väl använd. (21 år sedan).
Till sist kommer det första jag sydde, det gjorde jag till Mikael för c:a 35 år sedan av gamla jeans. Tåligt och näst intill outslitligt. Idag ligger det på Kajsas säng i sommarstugan.
Jag har sytt några till men har inte bild på alla. Nu för tiden sysslar jag inte med så stora projekt, man blir latare med åldern.
4 kommentarer:
Jeg er enig med deg: Det enkleste bærer seg mest over tid. Det er teppene dine gode eksempler på! De er tidløse og fine! Jeg orker heller ikke slike store prosjekter. De blir så uhåndterlige å arbeide med. Hilsen Siri:-)
Det var trevligt att läsa "Dina funderingar".
Visst är det så, tycker jag, att det "enkla är det vackra". Man kan använda sig av samma mönster om och om igen men inget "arbete" blir det andra likt på grund av färg- och tygvalet.
Tack för att vi fick se Dina fina quiltar.
Dollandesign
Roligt att se din tidigare produktion. Visst är det kämpigt att sy stora täcken så liksom du tycker vill jag helst hålla mig till mindre alster. Kram
Tänk att du gjort så många fina täcken. Det är helt otroligt. Nu får man vara glad om man orkar sticka en disktrasa.
Kram Ingrid
Skicka en kommentar